Ända sedan filmens barndom har man använt sig av musik i film. Musik har alltid använts för att återspegla en viss stämning och till och med i de första stumfilmerna var musiken ett viktigt inslag för att förmedla en känsla till publiken. På stumfilmstiden användes ofta ett enda instrument, pianot, för att skapa filmmusiken. På den tiden spelades musiken under hela filmen, helt enkelt eftersom filmen var helt fri från tal.
Filmmusiken har fortfarande lika stor relevans som den alltid har haft. Nuförtiden är den dock mycket mer avancerad än vad den var i filmens barndom. Storfilmer som Sagan om Ringen har ett imponerande, symfoniskt soundtrack som ger filmerna ett härligt djup, medan musikfilmer som exempelvis Amadeus (om Mozarts liv) givetvis har musiken som handling.
Den som ofta ser skräckfilmer vet hur mycket musiken spelar in för att filmen ska bli så spännande som möjligt. Här arbetar musikskaparna med plötsliga crescendon för att skapa effekter och för att biobesökarna ska hoppa till av överraskning i stolarna.
Filmen har också under flera årtionden varit ett viktigt forum för populära artister, som i och med filmen och dess soundtrack lyckas marknadsföra sin musik.